Enkelheten med en naturtomt kräver ibland en stubbfräsning

En naturtomt är på många sätt en smidig och enkel lösning för den som vill ha en trädgård – fast ändå inte. När det mesta på tomten får växa vilt blir det lätt att sköta om helheten eftersom man mest behöver se till att grönskan inte tar över helt och hållet.

Det finns också en känsla av frihet att låta alltid växa som det vill, utan att det ska ställas upp i prydliga rader där allt är planerat av en mänsklig hjärna.

Det vilda livet på en naturtomt

Naturligtvis blir vissa saker lite bökigare när man har en naturtomt. Då saker växer precis som de själva vill kan det ibland uppstå områden där man faktiskt behöver rensa lite för att det inte ska bli alltför bökigt att vistas där som människa. 

Dessutom kan det ju vara så att träd drabbas av åkommor som gör dem direkt farliga för oss som bor i skuggan av dem.

Ibland måste man helt enkelt fälla sina gamla vänner på tomten och till och med ta till en stubbfräsning för att få bort det sista som blir kvar. För rötter har som bekant en förmåga att vilja tränga sig in i husgrunder och annat som det, ur mänskligt perspektiv, inte är så bra som de når fram till.

På det stora hela är dock en naturtomt en väldigt spännande och frigörande miljö att vistas i. Man lär sig att kompromissa efter vad som är möjligt och kanske går det inte att ha sitt utebord precis där man vill ha det på grund av att marken är för ojämn.

Belöningen ser man dock speciellt om man har mindre barn som älskar att vistas ute i det vilda. När de klättrar, klänger och kanske även plockar bär på tomten känns det som om att man knyter an till en svunnen tid.